Det är svårt att hålla sig över ytan när man inte kan simma.

En timme, en dag. 
Jag trodde det var du
Sedan insåg jag att det var jag. 

Liv och död existerar allt mer,
går inte en dag utan att jag tänker på det
höger, vänster, upp och sen ner.

Osäker, rädd och oförmögen att se.
Jag måste hålla ut, jag måste hålla med
blunda hårt och försöka be.

Be och vänta på bättre tider.

Kommentarer



* Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: