mechanic;

Nu är jag fri. Fri från pitholmsskolan och fast på strömbackaskolan. Förstår du hur skönt det känns? Från att vara den där lilla osynliga tjejen som ingen riktigt bryr sig om, till att komma till en ny klass med nya, snälla klasskompisar. Jag är en av dom. Vi är ett. En klass där alla elever kan prata med alla. FÖRSTÅR DU HUR UNDERBART DET KÄNNS? Det är ungefär som om jag odlar vingar, och efter några terminer kan jag flyga. Iväg. Fri. 

Jag är så glad. Det är NÄSTAN så att jag längtar till skolan. Och jag, JAG, längtar A L D R I G till skolan, det ligger inte i min natur. Men detta är ett undantag. Skolan är okej och blir bara bättre och bättre. Vad har jag gjort för att förtjäna detta egentligen?